lördag 13 februari 2010

De sista familjerna

Idag har vi varit och besökt de fyra sista familjerna i vårt arbete. Alla var som vanligt mycket välkomnande och glada över att vi besökte dem. Åldrarna på personerna vi besökte idag var mycket varierande, från sju år till 22.

Dagen började hos en elva årig flicka med muskelproblem. Flickan var mycket smart och kunde tala engelska studerade franska och älskade matte. Det var mycket förvånande för oss hur en så pass liten flicka kunde vara så smart. Många av de tonåringar vi mött här i Poltava kunde inte prata engelska men hon klarade enkla fraser utan problem.

Nästa besök var hos 22 årig kvinna som hade problem med fötterna. Hon hade mycket svårt att gå men kunde med hjälp av en käpp klara sig bra. Hon studerade på ett av de många universiteten här i Poltava till pedagog. I skolan hade hon inte många vänner och umgicks därför till största delen med sin mamma.

Det tredje besöket var hos en i det närmaste helt förlamad sjuårig flicka. Hon kunde varken stå, sitta eller tala med sina föräldrar och sin yngre syster. Hennes tillstånd var mycket kritiskt. Varje gång hon vistades utomhus under vintern var det 95 % risk att hon skulle få ett anfall i form av bland annat muskelkramper och kraftig feber. Hennes föräldrar gjorde allt för hennes överlevnad.

Dagens sista besök var hos en nioårig pojke som bodde i en lägenhet med sin familj i utkanten av Poltava. Familjen hade nyligen flyttat till en ny lägenhet på första våningen för att kunna tillfredställa pojkens behov. Deras dröm var att kunna bygga en ramp från köket ut till gårdsplanen så att pojken skulle kunna röra sin friare. Dessvärre hade de varken pengar eller tillstånd. De hade försökt ta honom till ett rehabiliteringscenter i västra Ukraina med saknade fortfarande 1000 euro, en summa som var mycket svår att tjäna ihop eftersom pojkens bidrag från staten endast var 60 euro per månad.

Efter alla besöken väntade lunch i lägenheten. Det smakade som anligt mycket gott!

Imorgon är en mycket speciell dag här för oss. Dels är det vår sista dag här i Ukraina men det är också dagen då vi bjudit in alla familjerna för en liten fest i kyrkan. Sammanlagt är 14 familjer inbjudna. Vi ska bjuda på pizza, som kyrkans kök kommer att tillaga, sång och dans. Vi ska även tacka alla för att de ställt upp på intervjuer. Det ska bli mycket roligt!

Vi ses och hös snart igen
Kram Nils och Angelica

1 kommentar:

  1. Ni får ha en sista riktigt bra dag i Poltava och det är roligt att höra att ni ordnar en fest för familjerna. Det har säkert varit mycket uppskattat att ni har varit där och visat ert intresse för dessa människor. Ett mycket värdefullt projekt arbete!! Det ska bli spännande att få höra mer när ni kommer hem igen! /// Angelicas mamma

    SvaraRadera